3 september, 2018

Eeek, nya livet har börjat!

I morse lämnade vi barnen på förskolan 7:15 för första gången. Wilhelm var inte så ledsen som han brukar, men han fattade lite vad som skulle hända när vi kom fram till ytterdörren. Men väl inne i famnen på fröken så grät han inte längre i alla fall. Och vi kunde vinka av genom fönstret utan tårar. Ett steg framåt! Henry är som han brukar, han traskar rakt in utan att ta av sig kläderna och bryr sig inte om att säga hejdå, knasunge!